Klicka på en bild för att välja ett ämne om solen

Solen och astronomi

Astronomi är vetenskapen om himlakroppar (så som stjärnor, planeter, kometer och galaxer), samt fenomen som har sitt ursprung utanför jordens atmosfär (såsom kosmisk bakgrundsstrålning). 

I detta avsnitt tar vi en närmare titt på hur vår närmaste stjärna passar in i det galaktiska grannskapet, som går under namnet Vintergatan, och vilka avstånd, hastigheter och storleksförhållanden som det egentligen är tal om. Låt oss börja med något enkelt:

Hur långt är det till solen?

När solen är närmast jorden är avståndet mellan de två ungefär 147 000 000 km., vilket motsvarar cirka 105 gånger solens diameter. Eftersom ljuset reser med 299 792,458 km/s., tar det med andra ord ljuset si så där 8,17 minuter att komma fram från sin källa till jorden.

För att försöka ge ett bättre intryck av avståndsförhållanden, kan det med andra ord sägas att om solen var lika stor som en badboll med 1 meter i diameter, skulle jorden ha en lika stor diameter som en marmorkula (0,9 cm.) och vara 105 meter från badbollen. Det skulle med andra ord vara svårt att se jorden från solen, vilket tar oss vidare till nästa punkt.

Tomrum

Av ovanstående får man ganska snabbt ett intryck av att vårt solsystem huvudsakligen består av tomrum, men är det bara när sett på förhållandet mellan solen och sorden eller är det en mer generell sak?

Låt oss börja med jorden och månen...

Jordens diameter är 12 742 km., medan månens är 3 474 km., och avståndet mellan de två är ungefär 384 400 km. Så om jorden i detta fall var lika stor som en badboll med 1 meter i diameter, skulle månen ha en diameter på 27 cm., och vara cirka 30 meter bort. Jämfört med solens och jordens förhållande, är det alltså betydligt mindre ”ingenting”. Men vad händer då om vi rör oss upp i storleksförhållandet?

Närmaste stjärna

Den närmaste stjärnan, Proxima Centauri, är ungefär 4,24 ljusår bort och har en storlek på cirka 214 560 km. Så om solen igen var lika stor som vår badboll, skulle Proxima Centauri vara 15,4 cm. i diameter och vara 27 167 km. bort. Sådär ja! Är du överraskad? Nu fås verkligen ett intryck av hur mycket ”ingenting” vår galax består av. Men vad händer om vi tar ännu ett steg upp i storleksordningen?

Närmaste galax

Den närmaste galaxen, Andromeda, är ungefär 2 537 000 ljusår bort och har en diameter på cirka 220 000 ljusår. För jämförelsens skull har Vintergatan en diameter på cirka 105 700 ljusår (bestående av omkring 400 miljarder stjärnor). Så om vi den här gången krymper Vintergatan till vår badbolls storlek (1 meter i diameter), är Andromeda alltså drygt 2 meter i diameter och befinner sig 24 meter bort. Detta ger dock inte nödvändigtvis en särskilt bra bild eftersom galaxer samlar sig i galaxhopar. Så låt oss ta ett steg till upp...

Galaxhopar

Uppskattningsvis finns det ungefär 100 - 200 miljarder galaxer i universumet. Dessa har en tendens att samlas i grupper, så kallade gigantiska galaxhopar.

Vintergatan och Andromeda är en del av galaxhopen som ofta bara kallas ”Local Cluster”, bestående av 54 galaxer varav många dock är dvärggalaxer. Den har en diameter på ungefär 10 miljoner ljusår. Den närmaste galaxhopen är ”Virgo Cluster”, som består av någonstans mellan 1 300 och 2 000 galaxer, har en diameter på cirka 15 miljoner ljusår och vars centrum är ungefär 53,8 miljoner ljusår bort. 

Om vår galaxhop var lika stor som badbollen vi tidigare pratade om, skulle ”Virgo Cluster” alltså vara omkring 1,5 meter bred och dess kant skulle vara 4,6 meter bort.

Galaxhopar samlas dock också i ”super clusters”, men då dessa är inte längre är runda i formen, fungerar inte vår lilla övning med badbollen i denna storleksordning. Om du vill ha ett intryck av hur dessa ser ut, kan vi varmt rekommendera denna video:

https://www.youtube.com/watch?v=rENyyRwxpHo 

Det kan dock inte uteslutas, att om man härifrån tar ännu ett steg upp och tittar på vårt universum, så är det kanske också bara ett bland miljarder av universum.

Vintergatan och solsystemets rörelse

På grund av tyngdkraften lägger vi inte märke till det, men vi rör oss faktisk genom rymden på flera olika sätt - samtidigt.

Jorden rör sig runt solen med omkring 110 000 kilometer i timmen, samtidig med att den roterar kring sin egen axel med en hastighet på cirka 1 600 kilometer i timmen. Men det är bara början...

Solen rör sig nämligen också. En av orsakerna till det är att Vintergatan roterar. Detta medför att solen rör sig genom rymden med 792 000 kilometer i timmen, varför jordens rörelse i rymden - i stället för en simpel oval cirkel - närmare ser ut så här:

Vi kan självklart ta det ytterligare ett steg och säga - Men då rör sig Vintergatan väl också genom universumet?

Och ja, det är helt korrekt, men ju mer vi rör oss uppåt i storleksklasserna desto tydligare börjar det bli att rörelse är en fråga om "i förhållande till vad?". Om universumet bara var oändligt stort och Vintergatan var den enda galaxen, skulle det inte alls ge någon mening att tala om rörelse. I förhållande till andra element i nära del av universumet, kan vi dock säga att:

• Vintergatan och Andromeda närmar sig varandra med 468 000 kilometer i timmen och kommer att stöta ihop om cirka 5 miljarder år.
• Vår galaxhop närmar sig galaxhopen ”Hydra Cluster” med ungefär 2 160 000 kilometer i timmen.
• Vintergatan rör sig även inne i vår galaxhop, i förhållande till andra galaxer som utgör galaxhopen.

Därför spelar det inte längre någon roll att försöka att ange Vintergatans hastighet i ett enkelt tal, vilket medför att det samma egentligen gör sig gällande för jordens rörelse om vi ser på det i ett något vidare perspektiv.

Nu har vi tittat lite på storleksförhållanden och tomrum i universumet. På samma vis kan det vara intressant att zooma in och titta på tomrummet i molekyler, atomer, atomkärnor o.s.v.

Hur långt ner ska det gås för att hitta något som inte mestadels är tomrum? Kanske att vi i sista änden närmare kan säga att allt består av energi, men det är en helt annan diskussion som du själv kan följa upp på -  Kanske att du tycker att kvantteorins värld skulle vara spännande...

Solen och mytologi

Grekisk mytologi

Helios är guden och personifieringen av solen.

Där Zeus, Hera och alla de andra 10 olympiska gudarna i den grekiska mytologin var Kronos och Rheas barn, var två av de 12 titaner, så var solen (kallat Helios), Selene (månen) och Eos (morgonrodnadens gudinna) Theas och Hyperions avkomma, som var två andra av de 12 titanerna.

Beskriven som en vacker ung man krönt med solens skinande aura, åkte Helios enligt mytologin varje dag över himlen i en vagn som drogs av fyra bevingade hästar. På natten seglade han norr om jorden längs världsfloden Okeanos, en annan av de 12 titanerna. 

Den mest kända historien som involverar Helios handlar faktiskt om hans son, Phaethon, som försökte köra sin fars vagn, men förlorade kontrollen over den och satte eld på jorden. Hade det inte varit för Zeus, som kastade en blixt efter honom och dödade honom omedelbart, hade alla dödliga strukit med. 

Nordisk mytologi

I nordisk mytologi är Sol och Måne ett syskonpar. Då de först uppstod, under skapelsen av kosmos, kände de inte till sina förmågor och visste inte vad deras syfte var i världen. Då träffades gudarna och skapade olika delar av dygnets och årets rytm, samt månens faser, så Sol och Måne visste hur de passade in i ett större sammanhang.

Solen rör sig hastigt, eftersom den förföljs av en varg som vid Ragnarök kommer att sluka henne - dock inte före hon har fött en dotter som kommer att fortsätta i hennes spår.

Egyptisk mytologi

Solguden kallas Ra i egyptisk mytologi och har avbildats i många former, oftast som en man med en falks huvud med en solskiva över huvudet, med en orm omkring den. 

Ra delade vissa egenskaper med himmelguden Horus. Dessa två gudar var ibland hedrade till gudomen Ra-Horakhty, eller "Ra, som är Horus av Två Horisonter". Som det ofta var fallet for de egyptiska gudarna, smälte Ras identitet ihop med andra gudar och skapade därmed en speciell förbindelse mellan dessa.

Enligt mytologin skapades allt liv av Ra. I vissa berättelser skapades människorna av Ras tårar och svett. För det egyptiska folket representerade solen ljus, värme och växt. Detta gjorde solguden mycket viktig och den blev sedd som härskaren över allt som var skapat. Själva solen ansågs vara antingen Ras öga eller kropp.

Ra var far till Shu och Tefnut som var vindens gud och respektive regnets gudinna, men som den centrala figur han var i den egyptiska mytologin, skapade han även en rad andra gudar - bland annat Bastet, Sekhmet och Hathor.

Solen och energi  

Jorden som helhet träffas i genomsnitt av 164 watt per kvadratmeter under en 24 timmarsperiod, motsvarande en total mängd på 84 terawatt.

Beroende av var på jorden man befinner sig, träffas en kvadratmeter någonstans mellan 250 och 1 000 watt när solen står som högst, i molnfritt väder. Det är enormt mycket energi! Men i hur hög grad används denna potential egentligen - förutom att ladda din solcellsslinga hemma i trädgården?

Vår användning av solpaneler för produktion av elektricitet

Mängden av elektricitet framställt från solpaneler har varit konstant stigande och 2017 blev det på världsplan framställt 460 TWh, vilket utgjorde omkring 2% av världens produktion av elektricitet.

Detta tal förväntas vara stigande i framtiden, vilket är riktigt bra när vi tar hänsyn till problemen som följer med användningen av kol och olja. Användningen av solenergi har dock haft den stora begränsning att det är energi som bara går att använda så länge solen skiner. Är det då en hållbar lösning när nu allt från bostäder till fabriker fortsatt använder elektricitet under loppet av natten?

Man kan säga att även om vi inte alls kunde lagra solenergin, skulle den fortfarande kunna vara en del av lösningen som siktade på att minska förbruket av fossila bränslen, men det skulle aldrig kunna bli en komplett lösning - inte ens med hjälp från vindkraftverken. För vad ska vi göra när det både är mörkt och vindstilla?

Även om det inte har varit särskilt mycket utveckling inom batteriteknikens värld under ganska lång tid, har vi dock sett vissa nya och populära produkter som Teslas husbatterier, som siktar på att göra det möjligt för varje enskilt hushåll att i högre grad bli självförsörjande.

Denna typ av lösningar har dock fortfarande en rad problem. Produktion av ett husbatteri är förbundet med en rad miljömässiga kostnader. Därtill är det dyrt, har begränsad kapacitet, förlorar ytterligare kapacitet med tiden och förlorar ström på vägen.

Dock är det i batteriteknikens värld vi hittar utsikt till möjliga kvantumhopp, i form av utvecklingen av flera olika nya tekniker och detta kan visa sig ha en mycket avgörande verkan, inte bara inom lagring av solenergi utan också i många andra avseenden. Föreställ dig t.ex. ett bilbatteri som kan laddas 1 000 gånger snabbare än konventionella batterier och kan lagra 1 000 gånger så mycket ström. Plötsligt kan el-bilen köra extremt långt och laddas på ett ögonblick. Elektriska drönare kommer likaså att bli avsevärt mycket lättare och kunna flyga mycket längre.

Det är dock också andra typer av projekt som satsar på helt annorlunda vis att lagra energin på. Ett exempel kan ses i denna artikel, där energin ombildas till väte med en konverteringsandel på 15%. Det uppskattas att det genomsnittliga hushållet, (i Belgien), med 20 av de paneler som syns på bilden i artikeln, samt en underjordisk tank för att lagra väte, skulle kunna vara självförsörjande med både elektricitet och värme året runt, genom att spara den väte som produceras i överskott på sommaren till användning på vintern.

I motsats till husbatteriet, krävs det inga ädla metaller eller andra dyra komponenter och denna installation är därför betydligt billigare och skulle kunna användas på många fler ställen i världen.

Det forskas i flera olika möjligheter och områden, som potentiellt kan göra lagringen av solenergi mycket mer praktiskt ”det-kan-låta-sig-göras” och solenergins framtid ser ljus ut, om vi kan få säga det så. 

Solen och astrologi

Solen, ger liv, representerar vår medvetenhet, vilja att leva och vår kreativa livskraft.

I astrologins värld spelar solen också en mycket central roll, för enligt astrologer symboliserar den nämligen essensen av vad vi är. I vårt solsystem roterar alla planeter runt denna centrala himlakropp och symboliskt ser astrologerna vår sol på samma sätt; dess position är central för din personlighet. 

Som det kan ses nedanför, styr solen stjärnetecknet Lejonet men spelar en viktig roll för alla stjärntecken, då den laddar våra batterier, påminner oss om vad vi är i stånd att uträtta och visar oss hur kärnan av våra personligheter kan manifestera sig och sprida ett ljus över alla omkring oss.

• Väduren: Mars
• Tjuren: Venus
• Tvillingarna: Merkurius
• Kräftan: Månen
• Lejonet: Solen
• Jungfrun: Merkurius
• Vågen: Venus
• Skorpionen: Pluto & Mars
• Skytten: Jupiter
• Stenbocken: Saturnus
• Vattumannen: Uranus & Saturnus
• Fiskarna: Neptun & Jupiter

Om solen är extremt stark och månen svag, kan vi se att initiativ bränner igenom och överskuggar känslor - vi kan se en person som jagar mål, utan något sinne för sina egna begränsningar, känslomässiga behov, eller till och med för andra människor. Å andra sidan, om den är svag, ser vi brist på energi, kreativitet och - som konsekvens - livet självt.

I astrologins värld representerar denna - vår närmaste stjärna - en rad element. Den representerar:

• Vår tredje chakra - Solar Plexus - och ger oss styrka, vilja, personlighet, liv, immunitet samt påverkar vår ämnesomsättning. För att bli en ledare, central figur, uppnå en högt stående position eller sikta efter erkännande och berömmelse, ska solen stå starkt i ens tecken. 
• Kreativitet, vårt hjärta och vårt inre barn. I sin mest framträdande form, representerar den också berömmelse, vår ärliga uttrycksform samt förmågan att se klart.
• Vår förmåga att ”smälta” händelser och utmaningar som korsar vår väg. Symboliska flammor hjälper oss med att arbeta igenom de gifter vi får in i vårt system och solen skyddar oss från skada från den yttre världen när våra gränser inte är klart definierade, när vi är svaga eller alltuppoffrande och tanklöst givande.
• Fadersfigurer, bilden av ”jaget", chefer, överordnade samt det ego vi bygger upp som konsekvens av den auktoritet vi har besuttit i loppet av vårt liv.
• Vårt självförtroende i all dess värdighet, vår sanna kreativitet och initiativ för att blåsa liv i saker.
• Vår grundläggande vitalitet och kan betraktas som ”chefen” i vårt diagram.

Vi härleder vårt livsändamål från solen i vårt födelsediagram. Den symboliserar vårt ego, vår grundläggande identitet och står i förbindelse med vår självrealisering. När någon frågar dig "Vem är du?", och du har kommit igenom inledande ämnen om jobb, status o.s.v. kommer resten av svaret att vara en beskrivning av din Sol.

Solen svarar på följande frågor om dig:

"

Vad driver mina handlingar? Varför gör jag det jag gör?

Vad ger mening för mig?

"

Med andra ord symboliserar solen i astrologins värld, det som kan kallas resonemanget eller orsaken bakom dina handlingar. I kontrast härtill har vi månen, som ger dig alla de drömmar, hopp och känslor som är dominerande i ditt liv.

Att vara i balans med, och följa din sol, är att vara ditt bästa själv och att sträva efter din högsta potential. Den representerar din sanna personlighet.

Då solen är vår energikälla, kan ditt soltecken också avslöja varifrån du får din styrka, ditt självförtroende och ditt kreativa uttryck. Vad är din drivkraft, och vad ger dig energi? Med solen i Vattumannen, får du kanske ny energi av nya, okonventionella idéer, där en person med deras sol i Kräftan istället kanske bäst laddar batterierna med en liten grupp bestående av nära vänner eller ensam i hemmets vrå.

Egot är ett av solens domäner. Om det uppstår obalans, kan detta visa sig i arrogans eller falskt självförtroende. Det är därför det kan vara en hjälp också att lära om inflytandet från andra planeter i vårt diagram. Solen avslöjar våra kärninstinkter men säger inte särskilt mycket om vad vår själ suktar efter - se närmare efter Månen, Neptun och Pluto för den typ av information.

Astrolog Grant Lewi skriver följande om solen:

"...the psychological bias which will dominate your actions”. He went on to say, “You may think, dream, imagine, hope to be a thousand things, according to your Moon and your other planets: but the Sun is what you are, and to be your best self in terms of your Sun is to cause your energies to work along the path in which they will have maximum help from planetary vibrations."

En förståelse av ditt soltecken kan avslöja mycket och även om alla planeter bidrar med att forma vår karaktär, kan solen tänkas på som "Själv", som det "Jag" du visar världen utåt. ”El Sol” kan ha inflytande på allt från din garderob till sociala stil och till och med karriär. 

Att förstå ditt soltecken är en nyckel för att kunna navigera bättre när det kommer till ditt uttryck och hur du uttrycker dig själv. Även om du inte kan ändra det tecken du är född under, kan du fortfarande justera på knapparna för att skruva upp positiva sidor.

Alla stjärntecken har nämligen utfordrande aspekter och dessa kan ändras till styrkor. Det första steget på vägen är att bli uppmärksam på dem -  inte försöka få de att försvinna. Ett exempel kan vara ett stjärntecken som har tendens till svartsjuka, men som kan använda detta jag av svartsjuka som en kompass som pekar i riktning av vad som begärs, i stället för att använda det som ett redskap för destruktiv tävling.

Solen och fysik

Vad består solen av?

Solen består av ungefär 70% väte, 28% helium, 1,5% kol, kväve och syre, och de sista 0,5% består av en blandning av många andra grundämnen som neon, järn, magnesium och svavel.

Hur mycket väger solen?

Solen väger 1,989*10³⁰ kg. Det motsvarar omkring 333 000 gånger jordens massa eller cirka 27 000 000 gånger månens massa.

Solens vikt utgör ungefär 1 av 960 miljarder delar av vår galax (Vintergatans) vikt.

Vad är solens temperatur?

• Yttemperatur: ca 5 500 grader Celsius
• Kärntemperatur: omkring 15,7 miljoner grader Celsius 

Kärnan är alltså mer än 2 800 gånger varmare än ytan. Det är värt att observera att jordens kärntemperatur är 5 400 grader Celcius och yttemperaturen på den varmaste registrerade stjärnan, är ungefär 300 000 grader Celcius.

Bara för jämförelsens skull smälter rostfritt stål vid omkring 1 371 – 1 454 grader Celcius - det är alltså mer än 11 000 gånger varmare inne i solens centrum.

Det är också tänkvärt att man i ett vetenskapligt försök har skapat en temperatur som var 250 000 gånger varmare än solens centrum. Detta föregick i Relativistic Heavy Ion Collider genom att sända två guldatomer mot varandra med nästan ljusets hastighet. Man mätte temperaturen genom att iakta ljuset som blev sänt bort från kollisionen. Denna temperatur varade självklart bara en sekunddel, och på en otroligt litet område - annars skulle värmen lätt ha bränt ner hela jorden.

Hur stor är solen?

Solens diameter är 1 392 000 km., vilket motsvarar 109 gånger jordens diameter. Nedanför ses en bild som ger ett ungefärligt visuellt intryck av storleksskillnaden: 

Eftersom ljusets hastighet är ungefär 300 000 km/s, innebär det att det ljus som skapas i solens centrum tar omkring 2,3 sekunder att nå ut till solens yta. Bara för jämförelsens skull tar det ljuset cirka 0,13 sekunder att resa hela vägen runt jorden.

I förhållande till den största stjärnan man känner till - UY Scuti - är solen dock inte särskilt stor. UY Scutis radie är 1 708 gånger större en solens.

Om solen var lika stor som en golfboll, skulle UY Scuti ha en diameter på omkring 73 meter.

Solens livsförlopp

Solen är ännu ganska ung. Med sina 4,5 miljarder år har den fortfarande omkring 5 miljarder år kvar innan väte tar slut i kärnan. Vätet fusionerar med helium i solens kärna, och det kommer därför med tiden att bli mer helium och mindre väte. Allt eftersom kommer mängden av väteatomer som stöter ihop och fusionerar att falla och därför kommer det att produceras mindre energi, vilket är en av de två saker som bidrar till att avgöra solens storlek: 1) tyngdkraften och 2) mängden av (utåtgående) energi skapad genom fusion.

Utåtgående energi kommer att falla när mängden väte faller och därför kommer balansen mellan tyngdkraften och den utåtgående energin att förskjutas så att solen blir mindre. Detta ökar till gengäld trycket och orsakar att väte i de yttre lagren också kommer att fusionera och öka solens förbränningshastighet.

Vid någon tidpunkt är det stigande trycket och den medföljande höjda temperaturen, tillräckligt hög för att även helium börjar fusionera med kol. Denna typ av fusion producerar mycket mer energi än fusionen av vätemolekyler och därför förskjuts balansen igen mellan tyngdkraften och den utåtgående energin. Detta resulterar i att solen växer. Detta kommer att ske från solen om omkring 11,7 till 12,3 milliarder år. Solen kommer att växa till omkring 100 gånger dess nuvarande radie och kommer att lysa 500 gånger starkare än den gör nu.

Det är möjligt att solens yta kommer att nå där jorden är nu. Jorden kommer dock långt innan detta tidpunkt att vara förvandlad till en stor klump lava och kommer kanske också att pressas ut i en större bana av ämnen som solen har förlorat p.g.a. en lägre tyngdkraft vid ytan (för överfallet nu är sedan länge borta från kärnan).

Temperaturen kommer på grund av den stora ytan att falla och solen blir därför mer röd. Den har utvecklats till en röd jättestjärna. Den kommer att förlora upp till 28% av sin massa eftersom storleken gör att tyngdkraften inte längre kan hålla kvar de yttersta lagren.

Efter att de yttersta lagren är förlorade och solen väger mindre, kommer den inte längre att producera energi. Detta orsakar att tyngdkraften igen får övertaget och därför drar den sig igen samman. Den extremt varma kärnan av kol och syre kommer nu kylas ner och solen kommer att ha cirka samma storlek som jorden har nu, men kommer att väga 55% av det den väger i dag. Densiteten kommer därför vara mycket hög - cirka 1 ton per kubikcentimeter. Solen är nu en Vit Dvärg, som långsamt kommer att kylas ner.    

Solens färg

Även om solen ser ut att vara gul, lyser den rent faktiskt vitt. Orsaken att ljuset ser gult ut är den samma som orsaken för att solen ser röd ut vid solnedgång och att himlen är blå. Det vita ljuset består av ett spektrum av olika våglängder och vissa våglängder tränger lättare genom atmosfären än andra - det röda ljuset tränger lättare genom än det blå ljuset.

När man tar bort något av det blå ljuset från det vita ljuset, kommer det ”resterande ljuset” att se mera rött ut. Ju mer atmosfär ljuset ska igenom, desto mer blått ljus hinner att sorteras bort. Det är därför solen blir mer röd när den går ner - för att strålarnas vinkel gör att de ska tränga genom mer atmosfär innan de når våra ögon. Himlen ser blå ut eftersom det blå ljuset, som sorteras från det vita ljuset, sprids ut i atmosfären och lyser därifrån i alla riktningar.

Roliga fakta om solen

• Om en man som väger 80 kg. stod på solens yta, skulle han väga 2 232 kg., på grund av solens densitet.
• Ordet solen är, liksom latin (Sol), grekiska (Helios) och sanskrit (Sürya), av det Indoeuropeiska sáhwōl 'solgud(inde)', vars ursprungliga betydelse är ”(himlens) öga”.
• Solen förbränner omkring 600 millioner ton väte varje sekund.
• När solen står i Zenit träffas jordens yta på en molnfri dag med omkring 1050 W per kvadratmeter, beroende på årstiden.
• Solen kommer en dag att bli lika stor som jorden. När den har varit igenom sin fas som röd gigant, kommer den att kollapsa, men behålla sin massa och vara i samma storlek som jorden. I det stadie kallas den för vit dvärg.
• Solens vikt utgör 99,86% av solsystemets massa.
• Om solen var fylld med kulformade jordklot, skulle det vara omkring 960 000 stycken inuti. Om jordkloten blev hoppressade så att inget tomrum fanns, skulle det kunna vara 1 300 000.
• På ytan genereras solvindar - det är strömmar av partiklar som rör sig genom solsystemet med 450 kilometer i sekunden. Solvindar uppstår där var solens magnetiska fält sträcker sig ut i rymden i stället för att följa ytan.
• Norrsken uppstår när solvindarna interagerar med jordens atmosfär.
• I motsats till jorden har den en nästan perfekt kulform. Det är endast omkring 10 kilometers skillnad på den bredaste och smalaste längden. Storleken taget i betraktning, gör detta solen till en av de mest perfekt formade runda former observerade i naturen.
• Den roterar motsatt väg i förhållande till jorden.
• Dess tyngdkraft är 28 gånger större en jordens. Att detta tal inte är högre, beror på kombinationen av massa och storlek.
• En geomagnetisk solstorm är en världomspännande störning av jordens magnetiska fält, skapat av solaktivitet. 
• Värmen och energin som skapas i kärnan, kan ta en miljon år att nå ytan.

Solen utgör inte bara existensgrunden för allt liv på jorden utan – ännu viktigare - grunden för denna sida. Utan Sol, ingen solcellslampor eller solcellsslingor - självklart skulle det inte heller vara något liv på jorden, men det är en mindre detalj. Av den orsaken har vi här hedrat solen med vår lilla kunskapssamling om densamme.